Tänkte skriva lite om hundarna och hur deras liv har sett ut. Kajsa är nu 6 år. Först bodde hon med en familj, en familj som skulle ha henne som första hund. Det dom inte tänkte på var att en bullterrier kräver en HEL del. Tyvärr var hon för mycket för henne och dom bestämde sig för att sälja henne. Min faster som var på spaning efter en hittade snart Kajsa. Dom åkte ner och köpte henne. Som sagt var hon en pain in the as som valp men som tur var hamna hon hos min faster som har en bra hundvana och runt 1 års åldern var hon perfekt. Kajsa bodde då ute på landet vilket är alla hundars dröm förutom hennes. När jag skulle börja på gymnasiet så ville jag köpa valp (då min pappa är allergisk) min faster sa då att jag kunde träna med kajsa så jag inte kommer in med en valp det första jag gör då jag inte hade någon hundvana. Jag hade Kajsa en dag i veckan och på helger, vi börja lära känna varandra. Ibörjan var hon rolig och ju mer jag spänderade min tid med henne börja hon öppna mina ögon för henne. Hon var perfekt! Eftersom hon tyckte det var roligare att gå runt i stan börja hon vissa att hon blev ledsen när hon var ute på landet, tror även att hon vissade sorgen efter hennes bästaväns bortgång. Nu i vintras flyttade hon permanent till Norrköping med mig vilket jag har längtat i flera år på. Nu följer hon efter min överallt jag går. Vi myser i soffan och hon trippar alltid efter mig när jag hämtar något i köket eller om jag ska på toa. Hon ska alltid ligga i mitten av mig och min sambo och mysa. Det är som att ha en 3 åring som ständigt vill ha öppmärksamhet och ömhet. Hon är min första hund och jag skulle inte byta henne för någonting i världen. Det är henne jag vänder mig till när jag behöver hjälp. det är hon som har krypit långt in i mitt hjärta.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej längesen jag skrev! Men det har inte hänt så mycket. Hundarna har sina rutiner och så har jag. Vi är ute och går och tränar lite då och då. Tyvärr för vädret eftersom jag har 2 hundar som absolut hatar regn och kyla har dom varit smårätter hela t...

Oj vad tiden går! Jag har varit helt uppe i mitt eget och glömt att skriva! (Snärt på fingrarna) nej men vi har varit hemma i min hem stad och myst, Amandas första tågresa vilket slutade helt perfekt, sov nästan hela vägen. Träffade kattungar som frä...

Kajsa mår mycket bättre! Vilket vi firade med att åka till rastgården då båda var pigga, hitta två hanar som vart helt kära i mina. Det vart en jätte fin flock av alla 4 som sprang runt och verkligen älskade varandra! Supermyyys ...

Nu är kajsas tassar igång igen.. nya sprickor som blöder och en ny böld. Går runt här inne och vaggar/hoppar. Vad ska man göra? Bästa lilla vän!! Känslorna är överallt, skrattar åt alla minnen men gråter för det kanske inte blir så många mer.. ...